Regnbågsfåglar
Tidigt imorse vaknade jag av ett kraftigt, utdraget mullrande. Åska var min första tanke men när det var så långvarigt började jag fundera på om det kunde vara en stor lastbil som höll på med något. Därefter slogs jag av tanken att det kanske var ett stjärnfall, då mullrandet var väldigt likt ett stjärnfall jag hörde en dag förrförra vintern. En stund efter att jag hade somnat om vaknade jag återigen av ett mullrande, nu kortare, och jag avfärdade det hela som åska och tänkte att det kanske var gårdagens oväntade värmebölja som utlöst detta. Oavsett om det nu var åska eller något annat så kom jag att tänka på hur lite oväder det varit den här sommaren. Jag tror att jag hört åska någon enstaka gång bara. Och regn har varit en bristvara. Däremot har jag sett, och fotat, flera fina regnbågar både under sensommaren och nu i höst. Under ett besök inne i Uppsala såg jag en präktig dubbelregnbåge och likaså drygt en månad senare under en biltur ute på Tierpslätten. När jag stannade för att fota regnbågen över fälten så upptäckte jag att en flock ladusvalor födosökte över åkern. ”Tänk om man kunde lyckas fota en sådan med regnbågen som bakgrund…” tänkte jag och gjorde några försök. Det är svårt nog att hinna få skärpa på en snabbt förbisvischande svala som kastar än hit, än dit, och att dessutom tajma in det med att den är mitt för regnbågen, det var ingen lätt uppgift men en rolig utmaning. Och till sist gick det!
Nu så sent som förra helgen fick jag se ett annat lustigt regnbågsfenomen. Jag var, för fjärde gången denna höst, ute på Björn och där lade jag märke till att en liten bit ifrån den uppåtstigande morgonsolen fanns en liten lucka i molnen varifrån regnbågsfärgat ljus strilade ner och bildade ett färggrant stråk på vattnet. Ett lustigt fenomen jag inte vet om jag noterat tidigare. Mycket påpassligt kom ett par knölsvanar simmande, rakt mot regnbågsstrimman på vattnet. Jag gjorde mig snabbt beredd och hann få ett par bilder den korta stund det tog för svanarna att simma förbi vattenregnbågen. Kort därefter började den udda regnbågen mattas av och chansen att föreviga den var förbi. Ännu en gång hade jag lyckats vara på rätt plats vid rätt tillfälle för att få ta del av ett intressant fenomen i naturen.
Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.
