Uppland eller Öland?

En vassångare hade hörts på västra sidan av Vendelsjön och den ville jag gärna skåda, så jag cyklade dit i förra veckan. Jag har varit utmed västra sidan tidigare men inte lika mycket som på östra sidan och när jag kom ner till maderna på västra sidan slogs jag av hur likt Öland landskapet är. Kohagar, glesa buskmarker, grusvägar och åkrar. Så platt som bara Öland och Uppland kan vara. Det var bara kalkstensmurarna som fattades. Den öländska känslan förstärktes av att det satt en kornknarr och snärpte ute bland tuvorna.

Någon vassångare blev det inte, den hade uppenbarligen bara varit en tillfällig gäst. Däremot satt det gräshoppsångare och sjöng i var och varannan buske och en av dem satt för ovanlighetens skull helt öppet, så jag fick möjlighet att fota den.

Efter någon timme begav jag mig till fågeltornet på östra sidan istället. Direkt när jag kom dit fick jag syn på en ägretthäger strax söder om tornet. Jag smög försiktigt fram och gömde mig bakom en enbuske för att fota hägern och sen slog jag mig ner bland gullvivorna på Varggropens sluttning, dels för att det var för varmt uppe i tornet och dels för att jag vet att ägretthägrar gärna flyttar på sig med jämna mellanrum, så det kunde bli chans på fina flyktbilder om jag bara satt och väntade.

Snart kom ytterligare en ägretthäger flygande och landade bredvid den första. Och precis som jag trodde dröjde det inte länge förrän först den ena och sen även den andra ägretthägern lyfte och flög förbi mig på nära håll.

Det är riktigt häftigt att se denna mer sydliga art i Sverige, den har ökat på sistone och numera ses det årligen ett flertal ägretthägrar i Uppland, så det är bara en tidsfråga innan de börjar häcka här. Min första ägretthäger såg jag händelsevis på just Öland för 22 år sen, så när jag nu satt och tittade på två ägretthägrar vid Vendelsjön fick jag ännu mer Ölandskänsla av lokalen.

Annika Rastén, biolog, fågelskådare och krönikör.